Farväl mina vänner!

Hej ni som är kvar.
 
Bloggen är död.
 
Jag är inte där, där jag var när jag skapade dig. Och det är jag väldigt tacksam för. Jag är inte längre fast i ett destruktivt förhållande, på ständigt neråtspiral. Jag behöver inte sitta hemma för att behålla husefriden. Det var därför jag skapade dig, för att ha något att fördriva min tid med. Det får räcka så. Jag är så jävla tacksam över att jag har kunnat ge en (falsk) bild av hur min vardag såg ut, det var åtminstone något som höll mig uppe.

I flera år förstod inte jag mig på människor som var fast i destruktiva förhållanden. Det kan jag inte heller påstå mig göra fullt ut nu, men jag vet hur mitt såg ut. Att i ena stunden få höra att man är allt i världen, och i den andra vara allt det onda på jorden, inkapslad i den kropp som är min. Men till slut vågade jag bryta. Man måste våga våga bryta.
 
Våga våga! Det blir bättre. Ingen annan än du själv äger dig. Idag försöker jag vara den jag själv vill vara, inte låta någon annan ha synpunkter på hur jag borde vara. Bara vara mig själv och hitta vägen på så sätt. Det är knepigt, en krokig väg att gå, men vad ska man göra. Det är ju den enda vägen man kan gå.
 
Med dem orden avslutar jag bloggen. Den kommer finnas kvar som ett tidsdokument, även fast jag egentligen inte känner att jag kan stå för innehållet. Det är ett censurerat liv.
 
 
 
 
För närvarande är jag mest aktiv på instagram, där jag heter Hjortdjuret. Försöker driva upp min portfolio via tumblr, där hittar ni mig på http://linneaasterang.tumblr.com
Min mejladress är linnea.asterang@tronninge.se , och om ni skulle vilja hitta mig på facebook så heter jag Linnéa Asteräng där.

Jag vill tacka för denhär tiden, ni är bäst. Hör av er om det är något!
(åh nu känner jag redan att jag saknar bloggandet. men isåfall får det ske på en ny, fin plats. Ett blankt blad. Jag säger till isåfall!)
 
Stor kram på er alla!

Hej våren.


Hej våren.
 
Det gör ingenting att du är sen, bara du kommer sen.

15 April

Jag önskar att jag kunde vara hemma och göra oss kaffe. Dubbel espresso till dig. Ibland med lite skummad mjölk i, om ändå jag skulle göra till mamma och mig. Prata om kameror och prylar som vi brukade.
 
Idag skulle min styvpappa ha fyllt år. Istället försvann han i skitsjukdomen cancer för två månader sedan.
Istället för att ringa och önska grattis firar jag honom i tanken.
 
Grattis Jan! Jag saknar dig mycket.

Patrick Wolf Hagakyrkan 15 februari

För tre veckor sedan kom Patrick Wolf till Göteborg och Hagakyrkan och förgyllde fredagskvällen.


Skulle ni vilja se bilderna i en mindre skamlig kvalité så kolla på min flickr!

Aktiviteter

Kyssas offentligt
Kyssas inför vänner
Hångla på fest trots att alla ser
Säga att man är exklusiv
Klia i håret
Be mig ta ner min hårtoffs för att det är så mysigt när det är utsläppt
Hålla handen när vi skedar
Bara skeda vanligt
Kyssa godnatt på kinden trots att jag redan halvsover
Ständigt röra vid varann när vi är tillsammans
Se varann i ögonen under sex
Sniffa i nacken
Säga att jag är fin


Bli ignorerad
Stoppa huvudet i sanden
Vänta
Konfrontera
Vi känner inte ömsesidigt för varann


(Ni kan lägga ihop ett och ett. Jag behövde inte det här.)

I know its over

Berlin

Hejdär. Long time no seen och så. Jag vet inte om ni minns, men i höstas så fick jag ett stipendium för att ta mig och mina klasskamrater till Berlin. Vi såg på massor av utställningar, besökte alla stadsdelar vi bara hann med, fikade på judiskt fik med elektronikförbud (åh så gärna jag hade viljat fota där inne!) och hotell med gosiga lobbies. Och massor av god mat. Med öl. Såklart. Och nu, bildkavalkad:

 

2012.

Januari.

Januari. Trött, orkeslös, heartbroken. Svor mycket. Fikade mycket. Flyttade till avenyn.




Februari. Tog miljontals likadana bilder på mig själv och längtade efter våren som aldrig kom.


Mars. Skrev min första tenta och njöt av solen och mina vänner.


April. Emotionellt utråkad och åt frukost på tak. Repade mig.


Maj. Flyttade igen och slutade skolan. Började en sommarkurs som jag hoppade av efter en dag.

Juni. Åkte hem till Mamma och skrev nästan ingenting på bloggen.

Juli. Stod i bersån och poserade.

Augusti. Var sömnlös och längtade bara till att skolan skulle börja igen.

September. Skolan började och jag skrek av glädje. Sedan hade jag bara grav ångest över skolprojektet och fikade mest bort tiden.

Oktober. Fick min nya kamera. Träffade Audrey för första gången. Köpte biljetter till Patrick Wolf och Amsterdam.

November. Åkte till Amsterdam och till en av de finaste personerna jag känner.

December. Förvisso inte slut än. Men jag stod mest på skolans toalett och poserade + arrangerade hamburgerfest som avslutning för terminen som gått.
 
2012. Har varit ett ganska maffigt år. På många plan. Det har funnits många ämnen att gråta över men som tur är destå fler att le åt. Jag har fallit och kravlat mig upp igen. Jag har tagit tag i det jag tyckt varit jobbigt och slagit tillbaka. 2012 du var jobbig men jag är glad att du var här. Jag känner att jag kan säga hejdå till dig med värdighet. 2013 du är välkommen och du ska bli tusen gånger bättre!

HDK Julmarknad 2012!

Hej gosar! Glöm inte bort att komma och klämma på mig och mina grejer på HDKs julmarknad som drar igång idag! Vi ses!

Tuesday's grey

Fortsätter att skissa. Detta är ett smakprov av vad jag kommer kränga på HDK´s julmarknad nästa helg..!

Sunday morning

Ibland fastnar det små pastellfärgade hästar på pappret. Vad skulle Freud säga om det?

Unhappy Birthday

Hjärtekrossaren lämnar spår nattetid och hela jag vänds ut och in.
 
Det var exakt en månad sedan jag skrev det. Sparade. Tänkte att det ska jag fortsätta skriva om en annan gång. Du sökte kontakt, nattetid. Som vanligt var du full och ensam. Precis som för ett år sedan. Exakt ett år sedan. På din födelsedag.

Nu har jag slutat sörja, men en sista gång vill jag bara skicka en hälsning. För jag vet att du tjuvläser vad jag gör, jag vet att du ser på mina bilder på natten när du är själv och du vet att jag vet det. Du lämnar spår och det tycker jag att du kan ge fan i framöver.

I've come to wish you an unhappy birthday
I've come to wish you an unhappy birthday
'Cause you're evil
And you lie
And if you should die
I may feel slightly sad
(But I won't cry)

Unhappy Birthday

Måndagslista

 

Hej! Jag vet att jag inte skriver här så ofta längre. Jag känner hellre ibland när jag är sugen, än ofta när jag inte vill. Livet är vad det är och ibland inte så himla roligt (varken för mig eller för er att läsa om). Jag gör vad jag kan och snart kanske det blir vår i hjärtat igen.

Vad har du på Dig?
Idag har jag på mig min finaste gråa collagetröja med sidenrygg från Acne. Sedan hade jag min gamla american apparelklänning jag köpte när jag var 17. Inte haft klänning eller kjol på mig på säkert en månad eller två. Jag bor visst i mina höga svarta tighta jeans. Här är dock en bild från i söndags.

 

Hur mår du?
Jag mår bra men är väldigt trött idag. Jag tror aldrig jag varit inne i en period med så mycket möten förut. Det känns som att det är det enda jag gör. Går på möten och bokar in nya möten. Hej-inte-så-roligt-att-blogga-om-men-välkommen-till-vuxenlivet!

Vad önskar du just nu?
Jullov och en lång kram av min familj. Ett djur som möter mig när jag kommer hem. Och kanske något annat också men det är himla hemligt.

Vad har du ätit idag?
Frukost: Knäckebröd med bönröra, kokt ägg.
Lunch: Lins/morot/thai-soppa med kokt ägg.
Middag: Wok med broccoli, blomkål, morot, gröna linser och matråg. Och massa sötsur sås på det.

Vad ska du göra i morgon?
Gå på möte med min arbetsgrupp och jobba fram en mood board för det nya projektet. Sedan ska jag träna på kvällen och se på Kobra.

Och på söndag?
Förhoppningsvis äta brunch och kanske gå på utställningar.

Vem saknar du?
Min familj. Allihopa. Lika mycket. 15 mil är ibland väldigt långt.

Senaste köp?
Förutom mat, öl, flygbiljetter till alla mina klasskamrater och skolmaterial så var det ett läppstift i perfekt varm orangeröd!

Vad skrattade du senast åt?
Jag fnissade åt föreläsaren som gick in i ett bord och sa "Oj förlåt!" och sedan rättade sig och sa "Förlåt bordet".

Vad grät du senast åt?
Allt ledsamt som sker hos mig. Men det är hemligt.

Vem sov du senast med?
Min syster sov över här för ett par veckor sedan. Det räknas.

Vad läser du just nu?
Äta Djur. Vilket gör mig väldigt nöjd över mitt egna val att inte ha ätit kött sedan våren 2008.

Senast sedda film?
Såg om Tiny Furniture av Lena Dunham. Bra men jobbig. Åh så jobbig.

 

Vem var den senaste som ringde dig?
Tanja.

Senast 3 inkomna sms?
Tanja: "Yey!! Skönt att få det spikat!"
Emily: "Du, jag har inte haft tillgång till mitt schema än, de säger att seminarietiderna har ändrats så jag måste bara kolla det innnan så jag inte lurar dig. Skulle du kunna tänka dig en liten lunch annars? :)"
Pappa: "Tackar Tackar, bra initiativ, det blir spännande / Pappa"

Vad stod det i ditt senast skickade sms?
"Jag skulle rentav kunna tänka mig att byta dag, måndag har kört ihop sig för mig! Tisdag, Onsdag? :)" Till Emily.

Vilka kändisar har du blivit jämförd med?
Laleh jämt.

Vem skrev senast åt dig på facebookchatten?
Jens!

Vart vill du åka just nu?
Hem eller hälsa på min bror i Stockholm. Stockholm blir det i februari (Patrick Wolf på Södra Teatern, vem är med mig?) och Halmstad om två veckor. Så det är lugnt. Det är lugnt.

 

Puss och hej och vi hörs snart.

 


Pocketful of money

Göteborgslyrik, du sätter ord på vad jag känner. Du sätter ord på att jag går runt och trånar efter någon jag egentligen inte ens känner. Men något känner jag och jag vet egentligen inte vad. Jag förstår inte om det är ångest eller glädje, det är ett jobbigt rus som får mina knän att skaka och mitt hjärta i brand. Snälla bara ta mig vart som helst, ta mig dit musiken aldrig slutar spela, där mina fötter får dansa och mina armar omfånga dig. På nya dansgolv, med nya människor. Tvinga mig inte att umgås med gamla hjärtekrossare och tjejerna de lämnade mig för. Tvinga mig inte till något, låt mig göra vad jag vill nu när jag har chansen. Nu när jag för första gången på länge vågar göra vad som helst, låt mig då göra det. Jag vill aldrig mera vara tyglad.
 
Jag vill fan aldrig mer vara tyglad.
 

Undersökande projekt/Prestationsångest

 
Idag är det äntligen slut. Det 10 veckor långa projektet som inledde min hösttermin. Ett projekt med utgångspunkt från det egna undersökandet. Eller rätt och slätt "Undersök vad du vill i 10 veckor utan att ha ett tydligt mål. Bara undersök.". Det kanske låter piece of cake, eller rent av ganska roligt. Vilket det säkert också kan bli om man gillar att jobba självständigt och inte har tendenser åt prestationsångest. För mig har detta varit 10 långsamma veckor, med mycket prestationsångest, och många många kafferaster för att fly fältet (eller snarare skrivbordet). Men visst ledde det till något. Detta har snarare blivit en process i prestationsångesthantering mer än något annat, och det är ju inte dåligt det heller?

Amsterdam


Till Amsterdam kom jag på måndagskvällen. Inte förrän på tisdag morgon togs kameran upp. Här är Julia. Fina Julia som jag lärde känna i Göteborg bara precis innan hon skulle flytta till Amsterdam.

Efter frukost åkte jag in till stan för att strosa i området Jordaan och vandra omkring bland de Nio Gatorna. Här intogs även trevlig lunch innan jag blev omringad av en stor fransk familj och flydde fältet.
Åkte till Gerrit Rietveld Academie där Julia studerar på Jewelry Department.
Sedan hem igen för matintag och fix inför resans största händelse.
Patrick Wolf! I en kyrka! Jag dör det var så jävla fint. Inte helt fotovänligt men fantastiskt ur musikalisk synvinkel. Patrick är aldrig så bra som när han spelar akustiskt.
Onsdagen därpå vilade jag hemma hos Julia, innan vi begav oss till sista anhalten innan flyget hem. Red light district.
Red light är ju inte sådär supertrevligt egentligen, men intressant att se. Jag har alltid väldigt svårt att tro att någonting finns på riktigt innan jag verkligen har det framför näsan. Det var varken myt eller skröna. Men Julias favoritfik, med huskatt och allt, fanns i samma område! Så jag valde att bara fota det istället.
 
Det var min Amsterdamresa i korthet. En lugn och skön resa. Tid för återhämtning. Så som resor ibland måste vara.

RSS 2.0